torsdag 30 december 2010

Jora men så att...

Om det är nån som har missat det så smäller det ganska högt i morgon, å då pratar vi inte smällare ( ingen kan då ordvitsa som jag ) nej om det skulle vara nån mot all förmoden som inte vet så SKA VI PÅ HOTELL I MORGON!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Lyx av bästa sort, å jag har riktigt toalett, här snackar vi all inclusive.
Vi, ja eller iaf jag kommer att infinna mig i reception i morgon exakt 11:55, man får checka in 12, vill ju inte verka desperat. Sedan kommer jag inte att lämna rummet förren söndag 13.01...fint folk kommer ju sent...ut...från rummet menar jag.



Jag kommer att göra i rummet

*duscha
* bada
*duscha
*sitta på toaletten
*duscha
*dricka vin i badet lääääääääääänge
*äta frukost..i badet/duschen??



Vi får väll hoppas för hotellets skull att dom har eldat i panna så varmvatten finnes :)
Ska bli så mysigt å jag längtar, kommer att ta kort så att ni får se min enorma upplevelse av första kontakten med riktig dusch sedan dackefejden.
Kram Anna

Välkommen kära du,
vad trevligt vi ska ha.

torsdag 23 december 2010

GOD JUL

En riktigt God jul önskar vi Er. Tack för allt fint Ni har skrivit till mig under den här tiden.
Många kramar önskar
Anna, Mehmet
och
övriga fam Yildirim



onsdag 22 december 2010

Kära tomten!!

Nu är det jag, du kanske minns mig från förra året? Jag som bönade och bad om ett visum till Mehmet. Tack snälla för att du ordnade det, förstår att det var krångligt för dig, men åhh vilken julklapp. I år så får du det nog lite knepigare, jag har skickat ett brev till dig, iom att vi pratar brev från Turkiet nu så kan du räkna med att få det om ca 7 v. Men det gör inget, jag kan vänta. Jag tänkte mig runt maj , april vore fint. Jag tycker att jag varit ganska snäll iår, hoppas att jag inte har trampat någon på tårna med mina klackar eller utan. Har liksom gjort allt efter regelboken, å även om det har krånglat ibland å jag vet att jag tjurar, att jag kan säga fula ord, nu även på turkiska, så har det ändå alltid avslutats med ett leende. Nu önskar vi att det är våran tur Jag är nöjd med det jag har i livet, enormt lycklig och är mycket tillfreds med allt så missförstå mig inte, men du vet, det vore ju toppen.
Känner att det vore pricken över i:t och sen levde vi lyckliga i alla våra dagar.

Många kramar från Anna, tredje cementhuset från vänster, blått staket, Gaziantep.



Ibland kan även tomten behöva en riktig toalett.

Julen kommer

Nu är snart julafton här, ska bli lite kul att fira här oxå. Har införskaffat granen nu oxå, vi klädde den 1 meter höga granen tillsammans, glitter å kulor och julgransbelysning med kulörta färger. Till mitt förtret så blinkar det omvartannat, å jag tycker att det är det värsta tatteriet som finns. Obs!! Inget ont mot er som har det, faller inte mig i smaken bara. Men det föll tydligen fam Yildirim i smaken, för dom tyckte att det var riktigt snyggt. Å hurrade omvartannat.

Jag har önskat mig i julklapp från Mehmet att jag vill besöka ett hundhem här nere. Lämna lite mat och titta lite. Så det ordnade han igår. Vi åkte dit, fick titta runt och hälsa på några hundar. Tog mina hundkunskaper som jag har och gick in till 3 hundar, satte mig på huk och lät dom lukta och känna sig fram. Fick några pussar och jag hade en varm känsla under hela besöket. Det var till min STORA förvåning mycket fint, personalen var jättetrevlig och jag fick ett positivt intryck. Hundhemmet får pengar från kommunen för att kunna ha detta. Klart att det är jobbigt att se så många "oönskade" hundar, men lämnade stället med en bra känsla.
Kanske konstigt för er att jag vill göra detta, det var det för familjen Yildirim, att åka till okända hundar, "slösa" mina pengar på detta. Men jag kände bara att det var något som jag var tvungen att göra. Tack snälla Mehmet för att du ordnade detta för mig, även om jag fick påminna dig om min julklapp lite då och då. Att du lyssnar på mina lite småknasiga ideer :) Puss!!!

Nyår kommer ju också efter julen, då har vi bokat en svit på ett hotell här i Gaziantep ( Tack snälla för julklappen mamma och pappa) Kan ni förstå då vad jag ska läska mig där :)
Vi har både riktig toalett och jacuzzi på rummet, egen bar och en enorm säng. Här ska det flottas och gottas. Vi checkar in på nyårsafton, exakt kl 12 fick man komma in. Å jag tänker inte lämna det förrens dom baxar ut mig den 2 jan kl 13. Ska bli sååå skönt att det bara kommer att vara Mehmet och jag där, liten minisemester. Lillebror Arif säger att vi bara kommer att dricka vin där. Jag förstår inte alls vad han pratar om :) Å vad jag längtar.
Även igår kväll så överraskade min goaste man mig med en liten överraskning. Jag skypade med Patricia så kommer han in å ber mig att följa med till allrummet. Han håller händerna för mina ögon å jag bara garvar, vad är nu detta? Men rummat var släckt och när jag sen får se har han tänt ljus och mitt på golvet står en tårta där det står seni cok seviyorum (jag älskar dig så mycket) Tänk han är full av överraskningar. Tyvärr var batteriet i kameran dött så jag tog inga bilder, gäller även hundhemmet, händer alltid tycker jag. Nu ska jag slå in julklappar till familjen sen ska jag mysa med te och Mehmet och drömma lite.
Vårat underverk!


Vinnaren är..

..utav dom två som kunde :) Klart det var sällskapsresan. Karin pinglan Canpolat!!!!!!!!!!!!!!Hurra för dig, med motivering från Juryn : Du förtjänar att få ett äkta turkaliv med en äkta turkatoa, den kommer med posten 2-3 veckor senare :) :)

Laila och Björn, ja, ni fick en välförtjänt andra plats. Ni får en hel hög med pussar och kramar.

Obs! öshink ingår ej


måndag 20 december 2010

Sängen

Ja eftersom det är så kallt i vårat rum , ja men nu måste jag ju citera : det var så kallt på rummet i natt å ändå har vi betalat bränsletillägg. Lottar ut en turktoa till den som kan filmen där citatet är taget ifrån :) så har bestämmt oss för att flytta, till huvudrummet. nu sover vi alla på våra madrasser på golvet, Jag, Mehmet, mamma, moster, syster och bror, mysigt värre :)
Först så var det sagt att Mehmet och jag inte kunde sova bredvid varann, men nu har det ändrats. 2010-turkmamman sa i princip, jamen ni sover ju tillsammans därinne, så varför inte. Av respekt mot andra så sover man inte man och kvinna sådär, men tur att hon är modern min svärmor :) . Ja, jag vill faktiskt sova vid Mehmet, kanske urfånigt, men det är det bästa jag vet, få somna och vakna intill den jag älskar. Obs, jag kräver förstås eget täcke och kudde, jag kanske är kär, men inte tänker jag sova obekvämt för det.
Sussa gott, det tänker jag göra.

Som packade sillar helt enkelt!

söndag 19 december 2010

Nu packar vi ihop

Nu packar vi ihop det här med frågor så jag kan börja blogga igen :)
Tack igen för att ni tar er tid. Kramar i massor!!!!

Anonym sa...
Hur stora skillnder och vilka skillnader är det i värderingar mellan din man och dig?
16 december 2010 05:41

Hejsan anonym!
Jag tycker inte att vi har så stora skillnander i våra värderingar. Vi tycker och tänker väldigt lika när det gäller som tex familjevärderingar. Respekt och tillit och kärlek. Mehmet och jag är väldigt lika i våra tänken och tycken. Det som skiljer oss åt är nog mest lite åsikter som kan krocka ibland. Förstod jag frågan fel får du jättegärna höra av dig igen.
Kramar Anna

Patricia sa...

1.Nu vill jag veta när mina favoriter kommer att närma sig mina breddgrader??
Vi kommer snart, håll i hatten och förebered grannarna :)

2.Är champagnen drickbar i Turkan?
Ingen aning, jag dricker bara te :P

3.Firar man nyår i Turkiet som vi gör i Sverige?
Kanske inte med alkoholen på samma sätt, men det är en högtid här oxå :)

4.Har dom 5 liravin i Gaziantep?
Självklart har dom det, kommer att vara min räddning innan jag ska sätta mig på planet, hoppas att jag kan få det lite ljummet oxå, så den där fantastiska smaken kommer fram ordentligt.

5.Finns det några mattförsäljare där tro?
Ja det gör det, och dom frågar alla efter dig :)

Ja det var allt för denna gången...hahaa..kram kram kram
16 december 2010 12:03

Ja du kan då komma med frågor som ingen annan Patricia hahaha
Kramar!!!!!!


Anonym sa...
Från mig som äääälskar din blogg!

Hejsan anonym igen :) Vad roligt att du hade fler frågor på lager :)
Jag ska försöka svara så bra jag kan, är det nåt oklart så på´t igen bara.
Kramar Anna

1.Har Mehmet inga bröder? ;)
Absolut, han har två st, Ahmet 33 och Arif på 23, är det nåt jag ska ordna ??? ;)

2.Kan tänka mig att det blir tjaffs om en del saker med stor familj alla under samma tak och kulturkrocken, vad är det oftast om?
Ja ibland blir det en del grejjer. Dom vill så väl och familjen är så älskvärd men ibland blir det så fel. Jag är uppfostrad så att man hjälper till när man kommer bort och dom vill helst att jag ska sitta och bara ta det lungt då jag är gäst. Turkakvinnor kan naturligtvis allt bäst oxå, å alla vill gärna visa vad dom kan och det kan bli lite småtjafs om vem som kan mest och vad. Jag vill göra på mitt sätt och dom vill göra på sitt. Är vi ute på stan så är dom otroligt överbeskyddande och har Mehmet sagt att ta hand om Anna så tar dom den uppgiften på största allvar. Problemet är att jag kan känna att dom behandlar mig som ett barn, ex akta vägen, oj maten är varm glöm inte att blåsa. Blir jag sjuk, förkyld eller liknande så är det nästan så att dom får panik. Kulturkrockar tycker jag inte att vi har så mycket, dom är ganska lika mig. Riktiga hetsiga disskusioner har vi mest om gris, religion, men inget allvarligt alls, dom respekterar mig och min tro och jag respekterar deras, vi kan både skoja om det och bli allvarliga. Men i grunden har vi lika värderingar. Å lite mindre krockar är att dom tror att dom blir sjuka av att äta glass, dricka kallvatten och botar gärna sina åkommer med mindra smarta saker kan jag tycka. Men dom är såhär, och jag älskar dom ändå :)

3.Är det inte dyrt att surfa på internet där nere?
Nej , jag har turkiskt abonemang i Gaziantep jag betalat ca 100 kr /månad. I alanya snikade jag av Tropical restaurang wireless, vi bodde vägg i vägg så jag fick lösenordet av dom :)

4.Hur går det för dig med hår dusch osv, jag skulle inte överleva utan alla hårprodukter och plattång mm.?
Ja, det är ett återkommande problem, jag är som dig , utan plattång(hårspray skulle jag dö :) Men det går bra, men klart att jag saknar riktigt dusch, det är det första jag ska göra när jag kommer till Sverige, å där ska jag stå bra länge, med varmvatten.

5.Får ni nån gång snö där?
Det kan komma lite lite, men det försvinner på en gång :) I Alanya har det snöat redan, men försvann direkt, men ändå :)

6.Dricker du vattnet där? Går det bra med magen osv?
Jag dricker inte vattnet, jag använder det till matlagning, men inte för att dricka om jag är törstig. Magen för mig tar det alltid ett tag för att vänja. I Alanya var det bra dom sista månaderna, men när jag kom till Gantep så fick jag börja om från noll, på turktoan liksom :)

7.Är det dusch eller badbajla som gäller där?(har hört är vanligt utomlands med badbalja)
Vi sitter på en pall, med en kran för kallvatten och en hink med varmvatten, så får man bland lite som man vill. Men i alanya hade jag dusch .

Får återkomma med fler frågor, nu är det jobb som kallar.

Turklandsfanet!

17 december 2010 03:41

Karin sa...
Hej!
Jag har ingen fråga utan jag vill bara säga att det var länge jag skrattade så mycket som jag gjorde när jag läste vart enda inlägg i din blogg! :)
Jippie äntligen en till blogg om en "turkfru" :)
Jag ska säga till man att jag aldrig mer ska klaga på toaletten hemma hos hans familj som består av ett hål i golvet. Jag behöver ju iaf inte gå UT!? för att kissa. :)

Ha det toppen!
Kram Karin

17 december 2010 04:16

Hejsan bruden!!
Såå glad att du hittade hit, vi har hunnit med en hel del skype och många mess fram och tillbaka. Jag hoppas sååå mycket att vi kan ses i Ankara, eller så våldgästar vi dig när vi kommer till Sverige. Har skrattat så mycket när vi har pratat och jag ser fram emot att hänga i lekparken med våra hundar och 40 ungar.
Kramar i massor till sötaste Karin Canpolat, grispizza forever!!!!


Louise - Living in Turkey sa...
Haha ingen fara med alla kommentarer. Det blir fel ibland.

Jag har en fråga, i och med att jag inte har läst din blogg så länge så skulle jag veta hur du och din pojkvän träffades?
Har du jobbat mycket nere i Turkiet och med vad?
Hur ser eran framtid ut? Vad har ni för tankar och planer om barn, giftemål,arbete, boende osv.

Kramar Louise

17 december 2010 04:20

Hejsan Louise!!
Vi träffades på Mehmets restaurang, där han jobbar. Det var helt enkelt kärlek vid första ögonkastet :)
www.theturkishway.blogspot.com/2010_07_01_archive.html där finns storyn om allt :) Kan du inte klicka på länken så kopiera bara. Under rubriken giftemål.
Jag har inte jobbat i Turkiet, utan jag pluggar nu på distans. Vi har lite planer om framtiden, dock saknas det några pusselbitar så kan inte ge några detaljer än :) Men barn och giftemål hoppas jag att våran framtid bjuder på.
Kramar Anna!!

Annelie sa...
Nu har jag ägnat denna extremt tidiga lördagmorgon åt att läsa din blogg (det är så det kan gå när jag ska vända dygnet rätt som nattarbetare)och tycker den är superbra! Det är så uppenbart att du och Mehmet älskar varandra så mycket. Om det blir så att ni flyttar till sverige hoppas jag att du fortsätter blogga, även om du är tillbaka i din kultur och miljö är ju han i en ny.
Till frågorna:
Vad saknar du mest från sverige?
Vad tror du att du kommer sakna mest från Turkiet när ni är i Sverige igen?
Du har ju skrivit en del om hur det gick till när ni träffades men hur gick det efter att ni gått ut första gången? Har du varit nere massor av gånger? Har han varit i Sverige någon gång? Hur förlovade ni er? Har ni någon gång tvekat eftersom ni är från olika länder och kulturer eller har ni hela tiden bara sett möjligheterna?
Tack för massa trevlig läsning och ett gäng skratt. :-)
/Annelie
17 december 2010 21:11

Hejsan Annelie!
Tack snälla snälla du för dina frågor och kommentarer, vad roligt att du tycker om bloggen, så glad att jag kan roa någon :) Jag hoppas att intresset för att blogga kommer att ligga kvar när vi kommer till Sverige, som du säger, kan nog bli en hel del tok med Mehmet där också.

Jag saknar min familj jättemycket, jag vet att dom är glada för mig, men dom står mig nära och det är tur att dom bara finns ett skypesamtal bort. Jag saknar att det är enklare i Sverige, allt kan vara så komplicerat härnere, ska det göras något så kan det vara en hel process innan man kommer till kritan. Kan tära lite på humöret kan jag säga. Om vi pratar mat så saknar jag vanlig enkel husmanskost. Å kanske en grispizza :) Jag saknar att kunna gå in i en butik å där finns det allt som jag har på min inköpslista, å inte behöva gå till olika butiker för att sedan upptäcka att dom inte har det i Turkiet. Korv med bröd saknar jag skitmycket, helt galet va? :)

När jag kommer till Sverige kommer jag att sakna allt tror jag, det bra och det dåliga tom. Man måste ta Turkiet för hur det är, acceptera det, annars går det inte. Jag kommer att sakna att sitta länge på kvällarna å dricka te med familjen och prata skit. Att det inte riktigt finns några tidsuppfattningar, som jag annars kan bli helt galen på :) Sakna att svenskarna inte alls är som turkarna, då jag har kommit så nära familjen så kommer man närmre turkarna på ett helt annat vis än när du är turist. Sakna pulsen, känna att staden lever, att det alltid händer något. Min andra familj här nere kommer jag att sakna nå oerhört.
Jag är glad att jag har sett både turist Turkiet och "riktiga turkiet" Jag känner att jag kommer hem när jag är landar på flygplatsen i Antalya.

När Mehmet och jag hade träffats några gånger så kände jag att det blev svårt, han jobbade mycket och klart man kände att han inte var svensk, han var på helt annat vis, utan att kunna förklara hur. Det var svårt ibland och förklara vad jag ville, å han hade svårt att uttrycka sig då hans engelska var dålig. Men vi visste en sak, vi älskar varann. Vi kör på å sen får vi se. Vi har alltid kunnat lösa saker och ting även och vi båda är envisa och kan bli barnungar ibland. Men på nåt sätt har det alltid kännts rätt. Min familj blev lite oroliga till en början, med all förståelse. Jag kommer och talar om huxflux att jag har träffat mannen i mitt liv, han är muslim, kommer från Turkiet, vilken förälder hade inte reagerat? .
Men efter många samtal, å många övertygningar hjälpte dom mig med att visum till Mehmet, en inbjudan så han skulle kunna komma å hälsa på i Sverige. Allt har gått mycket fort mellan oss, och i vanliga fall skulle jag aldrig göra detta, men jag var så säker. Mehmet kom till Sverige, å klart jag kände nångång, vad gör jag om han har försvunnit med alla mina saker när jag kommer hem från jobbet, jag kände faktiskt så. Men han var alltid där, glad att se mig och alltid lika kärleksfull som alltid, han är likadan mot mig vart vi än är, i Sverige eller hos hans familj i Antep. Han har aldrig ändrats under den här tiden. Vi förlovade oss ganska enkelt, han friade och sen bytte vi ringar på balkongen med lite vin och mys. Vi var helt ensamma. Vi firade med mina bästa vänner på kvällen.
Det är ibland jobbigt för att han är från Turkiet och jag är från Sverige. Jag får resa hur jag vill, han behöver alltid visum. Så jag har alltid fått åka till Turkiet. Vi har stött på många hinder, från myndigheter, personer som har många åsikter ang att han är muslim, det är konstigt att andra har såna enorma problem med detta när jag inte har det. Jag känner ibland att jag måste försvara mitt val. Det är jobbigt att en del inte tror på oss. Det har fällts en hel del tårar, men nångång måste det ju bli våran tur oxå :) Jag vet att vi kommer att bo snart i vårat hem, å ha våran familj och jag längtar dit.

torsdag 16 december 2010

Mer svar, frågestunden fortf öppen!!

Mer svar kommer, det var jag som var så ivrig att svara dom första frågorna bara, för jag tyckte att det var så roligt. Men alla som frågar får naturligtvis svar. Lägg frågorna under det här inlägget i kommentarsfältet. Så får jag försöka vänta ut det några dagar :)









Roooligt!!

Ja det blidde lite frågor iaf :) Så många frågar så mycket när jag träffar eller via telefon, men nu stod det nog still hos dom flesta, men inte gör det något, jag tycker om er lika mycket ändå.
Tack goa ni!!!! Jag är så glad att ni läser om min tokiga vardag.
Bamsekramar till Er!!!!!

Anonym sa...
Går ni på resturang???
15 december 2010 10:41

Hej anonym!!
Vi, eller jag åt på restaurangen ibland där Mehmet jobbar, Tropical, jättegott:) Lite svårt för honom ,då han jobbade så mycket. Här i Gaziantep har det inte blivit av nångång, nåt kebabhak, men räknar inte det som restaurang.
Kram Anna

Jenny Guzel sa...
Halloj,
Vet inte om jag har kommenterat förut men får väl göra det nu så det blir lite fler inlägg då... hehe...
Hittade hit via nån annan blogg :) Älskar att läsa om andra "turkfruar".
Jag är Gift med Okan från Adana och vi har tre söner tillsammans.
Var i Turkiet är du?
Och hur länge ska du stanna?
Jag kan säkert hitta svaret här i bloggen men tänkte att jag frågar här ändå så du får lite kommentarer... hehe...
Puss och kram
Jenny
15 december 2010 12:00

Hej Jenny!!
Jag befinner mig i Gaziantep sydöstra sidan av Turkiet, vi kommer att stanna här till Jan nånting, och förhoppningsvis åka till Sverige tillsammans om Mehmet får sitt visum.
Kram Anna

mamma sa...
Snart jul, kommer det att bli något firande hos er och iså fall hur.Tänkt ut nåt till nyåret? Kramen
15 december 2010 12:38

Hej Mammsen!!
Jag tänker kräva en julgran, å lite glitter och några ljus. Nyåret tänker vi spendera på ett lite finare hotell som vi sett ut, å med finare menar jag att dom har dusch och toalett.
Kram Anna

Therese sa...
Springer det mkt hundar på gatorna?? OCH nääär kommer du till sverige så man får träffa dig? ;)Kram från mig :)
15 december 2010 23:23

Hej söta Therese!!
I Gaziantep har jag bara sett 1 hund, å det är tur det , blödig som jag är, men mycket katter. I Alanya är det mycket katter och hundar, vill helst ta hem alla :). Vi kommer snaaaaaart, då ska vi ses å ha en riktigt brakkväll. Kramen!!

Anonym sa...
Äääääälskar din blogg!!!
Vill ha fler inlägg och bilder så jag kör på med frågor och hoppas på de bästa!

1.Har du tänkt skaffa jobb om det blir så att du blir kvar där eller är det hemmafru som gäller?
Om det blir så att vi bosätter oss i Turkiet, så vill jag nog gärna ha något att göra, kanske kan bli svårt, men allt går :) Hemmafru är det många som är, å det skulle nog gå bra det med, blir mest en ekonomisk fråga.

2.Äter ni eller du något som kommer från grisar(medans du är där)?
Vi äter inget som kommer från gris, fick ner ett paket korv från Sverige i sommras, å vad det var gott :) Jag njöt lääänge.

3.Blir det samma pris för dig som för de andra om ni handlar på affär, marknad osv? Tänkte om de tror du är turist.
I vissa affärer där dom känner igen mig får jag bra pris, då dom känner Mehmet, men oftast får man turistpriser, som kan få mig att gå i taket :) Men hämtar oftast Mehmet då, eller skickar honom.

4.Kör du bil där? Isf är de svårt med skyltar, regler och de galna taxiförarna?
Jag kör INTE bil i Alanya, har provat en gång i Gaziantep, men dom kör ju som biltjuvar härnere. Om jag var väldigt mycket tvungen så kanske jag skulle :)

5.Favoriträtten och drycken i Turkiet?
Dom har mycket gott, men jag är väldigt förtjust i Kisir, slags bulgur, stark, sallad, grej :)
Lahmacun är oxå gott. Drycken är nog deras turkiska te, dricker aldrig i te i Sverige, men är är jag som en vandrande tekanna.

6.Är det engelska ni kör på eller lär du dig turkiska eftersom? Kan de andra i familjen engelska?
Jag har lärt mig mer turkiska under dom två månaderna jag har varit i Gaziantep, än vad jag gjort under mina semestrar till Alanya. Otroligt vad fort man lär sig, men jag har inget val då dom andra inte kan ett ord engelska, så snart så kommer det nog flytande (hoppas jag)

7.Inte funderat på att ta emot svenska turister under säsong sen, extraknäcka för typ apollo eller nåt turkiskt företag?
Absolut, det skulle jag gärna göra, jag tycker om människor och att jobba med service är något som jag verkligen älskar att göra och är bra på tycker jag, om man får säga så :)

8.Vad skulle du aldrig äta där nere? Inte ens om de betalade dig..
Haha, oj vad svårt det blev, innan så hade jag nog sagt fårhjärna osv men det har jag ju gjort, utan att jag visste förvisso, skulle ljuga om jag sa att det var äckligt, snarare tvärtom, men det var ju innan jag visste vad det var. Men mitt svar är nog hund, katt ja du vet.

9.Är sjukvården dyr där?
Ja man bör verkligen ha försäkring, även om många inte har det. Har aldrig behövt uppsöka sjukhus för något allvarligare, *peppar, peppar* men vad jag har förstått från andra så är dom privata sjukhusen bättre. Blir du sjuk, allvarligt och behöver hjälp, utan försäkring, ja då blir det dyrt, riktigt dyrt ringa swedbank-låna-pengar-dyrt.,

10.Svårt att hålla koll på familjen? Namn, ålder, relation, barn, syskon osv?
Ja en del, känns som att det finns 100 fastrar och 100 mostrar, kusiner osv, men oftast så säger dom att det där är min familj, frågar jag hur så kommer det en väldigt invecklad förklaring. tror inte Mehmet vet själv hur stor hans släkt är :)

11.Är det någon turk som misstagit dig för turk? Eller turist som trott du varit turk?
Många turkar tror att jag är antingen kommer från Turkiet, Iran, Italien eller Spanien. Men ingen turist har misstagit sig. Några kunder på mitt jobb i Sverige har frågat några ggr vilket land jag kommer ifrån. Vet inte hur det kommer sig.

12.Går man upp eller ner i vikt av den typiska turkiska maten, alltså den som turkarna äter, inte de som turisterna vill ha. Jämfört med den svenska.
Turkarna äter ju mycket bröd, vitt bröd är det till allt nästan, men jag har inte gått upp något. Turkarna är väldigt duktiga på att laga precis allt från grunden, inga konserveringmedel el konstigheter förekommer. Jag tycker inte att man går upp i vikt. Skulle vara av allt smaskens som finns här nere för att jag är en godisråtta av modell värst. I Gaziantep har det nog varit mer neråt, har haft lite svårt ibland med Svärmors mat ibland :) Kan säga att jag saknar min egen mat lite :)

Med det tackar jag för mig och hoppas på en lika bra fortsättning på bloggen!
16 december 2010 02:04
Tack snälla snälla du för alla dina frågor, hoppas att du fått svar på allt.
Blir så glad att du tycker om det jag skriver.
Kramar Anna

Marie sa...
Jag har ett par små enkla frågor som jag hoppas du kan svara på.

Hejsan Määääri :)
1. Vad är det för FEL I HUVVET på 99% AV ALLA TURKAR/KURDER?
Ja vad kan jag svara, jag tycker ju inte så. Känner inte att det är den erfarenheten jag har haft, men vet att en del känner så. Det förkommer mycket krångel, man upphör aldrig att sluta att förvånas, men jag har på nåt sätt lärt mig att acceptera detta. Har inte så mycket val , om jag ska leva så nära turkar och kurder. Alla är så olika, och jag tycker att det är så tråkigt att du har lyckats stöta på dom som inte riktigt är som dom ska. Hoppas av hela mitt hjärta att du kommer att få uppleva den som jag gör.

2. Hur kommer det sig att vissa människor varken har tur i spel eller kärlek?
Älskade vän, jag vet inte. <3 <3 <3
/Märi 16 december 2010 03:26

Lisa sa...
När det är dags för bröllop.. Blir det i Turkland eller i Sverige då? Hur ser framtiden ut? Vad har du för planer?
16 december 2010 03:31

Hejsan goa Lisa!!
Bröllopslaner har vi många, lite så att jag vill hålla dom för mig själv. Men det kommer att bli två, ett i Sverige och sen en större fest i lokal i Gaziantep, ev en nikka, men har inte bestämmt mig om det än. Planerna är, leva med Mehmet, i Sverige, Turkiet, Africa eller på en kobbe ute i skärgården spelar ingen roll. Bara jag får vakna upp med honom varje morgon.

onsdag 15 december 2010

Svårt att bestämma mig

Ja nu har vi ju fått tillbaka elen och jag håller på som vanligt med hur bloggen ska se ut, vi kör på denna nu ett par veckor så får vi se om jag ändrar mig igen.
det här ska jag äta idag :)

Vi kör ett bildmaraton

Då kör vi då, några gamla och nya favoriter.

Vi börjar med svärmor och Mehmets faster Feride,
Mycket rolig kille i bakrund.
Mehmets faster Meryem, hon var å hälsade på för ev frieri, det blidde inget
han var för konstigt å smala ögonbryn.
Vi slog till med tacokväll, dom vart mycket impade över denna
otroligt avancerade måltid. Systern åt tills hon sprack.

Sen har vi varit på fotboll, jag skrek alla okvjädningsord jag kunde,
allt från A-Ö, kändes skönt att få ur sig allt :)
Gaziantep- Trabzon 1-3

Det har varit ytterligare att bröllop, en Nikka som en cermoni man har
där imamen frågar vissa frågor, ja , nej och Amen ungefär.
Mycket trevligt!
Fina Tuba och hennes Ahmet var det denna gång, Tuba är syster till
Elif ( M , syster) blivande man, som oxå för ovanlighetens skull heter Ahmet.

Detta var Mevlana, några män som dansar, mycket märkligt,
men intressant
Jag i turkvänlig ihopknäppt skjorta och min kärlek i lite mer
vågad modell.
Världens bästa moster Gulisar, söt som socker och
lika go oxå, vi kommer mycket bra överrens.
På ett minitivoli, jo men säkert att
jag åkte, ni ser ju själva hur det ser ut. Mehmet fick åka själv å
jag fotade och åt godis ist. Mycket bekväm i min roll.
Nån slags stock i vatten.
I sedvanlig pose utanför ingången
Syster Elif i festoutfit före det första bröllopet vi var på
Å sen vi två då
Glad familj på bröllopet, Mehmets farbror med fru och barn.
Kvinnan i högra hörnet? ingen aning, säkert nån faster där med.Sanye och Ali som gifter sig.
Vi lämnar bröllopet och hamnar i bullbak ist
Jag gjorde kanelisar i en ugn från -75.
Mycket med ugnar i detta land.
Vi flummar oss lite :)
Tjockkindat barn, felvänd bild, jag vet.
Men ganska söt ändå. Tror han heter Hussein.
Jag i park
En park med konstverk
Nu vart det slut!!



Forts regn och yatzy

Usch det bara regnar, elen är det sisådär med fortf. vi gör nästan ingenting på dagarna, glor på tv och sen försöker jag få dom att spela yatzy, men dom fattar ju inte, och som den spelgalna som jag är kan jag inte spela med någon som inte är bra. Jag försöker förklara hur man gör, nu ska vi försöka få ett par, 6:or är högst. Sen slår någon, får en 6:a, å vill slå om alla igen, jag smått irro undrar varför man inte spar 6:an då? Jaha ja just ja får jag till svar å sen får dom slå en extra gång, då blir jag 3 år och tycker att dom fuskar, osv osv. Ja ni hör ju. därför spelar jag med mig själv, ibland Mehmet för då kan jag fuska utan att han märker, jag är en hemsk människa jag vet, ska bättre mig till kvällens omgång.
Att julen ligger bara 9 dagar bort är mycket märkligt, jag ska inte fira i Sverige i år, första gången på ......väldigt många år. Jag försöker få samma stämmning här men det är lite svårt då jag inte bor i mitt eget hem, kan inte baka det jag vill, och fira hur jag vill. Men jag får ju vara tillsammans med Mehmet iaf, å det är ju det viktigaste.
Det står inte så mycket på schemat nu för tiden, så jag tänkte helt enkelt att det kan vara eran tur, ni får fråga vad ni vill, Turkiet, Mehmet, mig, turkisk mat, turkiskt dass ja, det ni kan komma på, frågorna ställer ni i kommentarsfältet. Å såklart behöver ni inte skriva namn om ni inte vill :)

Det får bli så helt enkelt för hur länge kan ni läsa om mina dassinlägg liksom :) :)

Ös på bara. Kramen!

tisdag 14 december 2010

Regnigt

Ja ibland är det så, det tar lite tid mellan inläggen :) Det regnar i Gaziantep, hela dagarna, då försvinner strömmen titt som tätt, skapligt irriterande, men det som har lysit upp som en sol i vardagen är att jag äntligen har fått mitt paket från mammsen och pappsen :) Hurra!!! Tack snälla, har fotat lite å tänker lägga upp det snart. Men godiset gjorde stor succe, mest hos mig :) Tack snälla underbara ni. Till min kära faster och Björn...ja jag vet inte vart erat är någonstans, men har på känn att det kommer snart, svårt när jag inte har något nr att spåra jue ...men har på känn som sagt. Kanske är det någon lycklig turkfamilj som sitter och mumsar någonstans :) Slänger in detta inlägg fort nu innan strömmen bryts igen, har lyckats räkna ut att det är 20 min intervaller. Men allt är bra förutom att det numer regnar in på dass..
Kramen

onsdag 8 december 2010

Dass

Om ni tror att man går på dass nu för att vara för sig själv en stund kan jag meddela att ni har fel. Nu är det bannemej kallt, ja ni har det oxå kallt i Sverige, men ni har iaf toaletten inomhus.
5 grader, 3 på natten, så kissnödig att jag dör, på med overallen, tjockstövlarna, mössan, ut genom dörren, nerför trappen, småpanik, gör det jag ska , upp igen. Har frostskador på näsan, inser att jag tänker sova med kläder och mössa på. Mehmet envisas med att ligga nära, jag förklarar att det är som att sova med Arktis brevid sig, å nej, jag blir inte varmare för han har fötter som två isklumpar. Det har aldrig varit så kallt som nu. Klimatförändringar??Jo säkert, inte där jag befinner mig iaf. Godnatt.

måndag 6 december 2010

Dolma

Har ätit så mycket dolma idag att jag ser ut som en aubergine, är inte nå vidare förtjust i just aubergine sådär , men åh vad smasken det var. Sen har vi sett på Turkiet talanag, det var inte mycket till talang tyckte jag, 3 och en halv timme med mest massa rassel.
Sussa time nu, så jag får vakna till nya äventyr, har jag tur står det kladdkaka på menyn, ev med pepparkasmak, kanske lussebullar oxå, sen är det fanimej dags för mitt paket att komma, hur länge kan man vänta? Hur länge har jag väntat? Skitlänge.
Kramen!!

söndag 5 december 2010

20 år och en svensk

Mina kära vänner.

Gårdagskvällen var nog det mest intressanta jag varit med om på länge. Jag tycker att turkar kan har en viss förmåga att krångla till allt, att dom ska göra saker svårare än det egentligen är. Min kära svärmor går alltid när hon ska laga något i ugnen till en ställe längre ner på gatan, jag har ifrågasatt det ända sen jag kom hit, å svaret har varit att dom inte har någon ugn.
Det kan man förstå då. Men och med betoning på MEN, det står liksom en helt ny ugn/spis på vinden, men det är tydligen alldeles för krångligt och köket är för litet... Svar nej, det är inte krångligt och det är förvisso litet men det går. Allt går om man vill.
Jag har pratat om denna ugn och varför och hur, när och var, ganska länge nu.
Mehmet håller med mig medans dom andra suckar.

Men igår hände det, måttband åkte fram och det mättes, perfekt. Upp på vinden och plockade fram spisen, i orginalkartong och allt, den har varit med varje gång dom har flyttat, i kartong
I 20 ÅR!!!???!!!!???!!!???!!!??. alltså , jag är allvarlig.

Vi bar ner den och installerade i köket, eller ja, efter ca två timmar då ALLA , precis ALLA hade en tanke om hur det skulle vara, jag fick ett totalt sammanbrott och ville bara ta till repet och försvinna från denna jord, ju fler kockar liksom.
Till slut efter många om och men fick jag ut alla ur köket och frågade Elif, systern som faktiskt alltid lagar maten hur HON ville ha det, så att hon känner sig bekväm i sitt kök, några mostrar tyckte nog att jag tog lite väl stor plats, men vet ni? det skiter jag i.. Den som lagar maten, denns åsikt är ju faktisk viktigast, så hon fick som hon ville, å insåg att min lösning var den mest praktiska. Dvs koppla in, ställ hyllan där så du har nära till redskap och div.
Fan vad dom ska krångla hela tiden. Jag blir galen.
Idag så skulle hyllplanet( obs, detta är bara en vanlig plywoodskiva som dom senare klär in i en vaxduk) som fattades till en hylla på plats, men den var för stor, då skall det börja fixas och trixas, bytas ut till mindre variant, som skall skarvas med div kartongbitar och allt dom kan hitta, i ca 20 minuter frågar jag om dom har en såg? Men ingen svarar, en såg?? , vanliga enkel såg någon?? Hallå?? Till slut så ser Mehmet mitt rop och frågar mamman, det blidde ett ramaskri utan dess like, jag, kvinna, svensk, såg??!!?? Ohhh nej, det var alldeles för svårt, och ser liksom igenom mig.....vansinnig är jag. Kräver att få veta vart sågen är, trycker mig ut ur köket ner i förådet, sliter fram sågen , pressar mig igenom alla turkärringar och får med mig skivan ner på gården. Nu jävlar, Mehmet måttar och markerar vart jag ska såga, kärringarna kacklar och smackar, ger ordet hönsgård en helt nu innebörd.
Dom skriker, Mehmet !! Mehmet!! Akta, hon kan inte, svårt, komplicerat. Jag drar mina första drag, svetten rinner, tänker att jag heller dör än misslyckas, tog 5 min så var det klart man har väl haft träslöjd liksom, den obligatoriska smörkniven, bandsåg och 3:ans sandpapper, lukten av sågspån och gammal gryta. Jag har ju en far som är född med hammare och spik, som har en vedhög som får andras att blekna. Så nått har jag väll snappat upp tycker man.

Den skara av höns var nu helt exalterade, hurrade och det kändes som om detta var en revolution.
Hyllplanet är på plats, mitt temprament är tillbaka till normalt. Tänk, dom fick ett nytt kök, ny ugn/spis och det tog bara 20 år och en halvtokig svenska. Detta jag gjorde idag var en litet steg för människan men ett enormt steg för turkatanterna.

Mehmet vägrade låta mig fota spisen då han visste att det skulle ut på bloggen, så ni får ta en google foto ist :)

Skaplig skillnad, från två små till en stor :)












Detta är våran vedhög, kanske inte så prydlig, men det värmer gott i kaminen :) (luktar oxå lite, för man kan tydligen elda allt som sagt)










lördag 4 december 2010

Syndernas näste

Efter gårdagens enorma synd vad det gäller drickandet har Mehmet och jag spenderat morgonen i mosken för bot och bättring, eller iaf i sängen, sov ut riktigt länge idag, så skööönt.
Kan lova att det pyset som hördes när vi öppnade våran Miller igår kan ha varit det ljuvligaste jag har hört på länge, första klunken som fick mig till att bli lite halvt religös för en stund, sen tog den slut, vad fort det gick, någon klunk bara, å jag hade bara en, jag tänkte inte den som spar han har, för pappa har lärt mig att snål spar och fan tar, vem som var fan i detta läge vet jag inte dock, så min tog slut fort, det var det värt ändå. mums!

Idag är jag så sugen på korv med bröd, ketchup, johnnys och kanske om jag får drömma lite en liten klick gurkmajjo, men jag ska inte överdriva så jag nöjer mig med förstnämnda. Idag lördag, idag är det roliga program på tv:n, hurra, turkiska, men jag tänker att jag skrattar när andra skrattar så jag inte känner mig dum. Hoppas att ni får en bra lördag oxå. Kram

????

Men, vad skådar mitt norra öga???
Vågar ni skrolla ner??




Mehmet och jag skåpsuper och leker skrubbleken!!!!


Seriöst....man kan ha det sämre :)

torsdag 2 december 2010

Once upon a time...

...in a land far away, tänk, jag har alltid velat börja en mening med något sådant, likväl som alla vill säga : Follow that car!!!!!! I det här landet bor det ingen prinsessa med sin prins. Utan där bor jag, och Mehmet i inte ett slott utan i ett mindre hus av modell ickeisolerat. Ja det är varmt på dagarna, men på natten har vi ca 7 grader, därav jag i skrivandets stund lider av köldskador. Man får ju inte klaga när man är i landet av sol, men det gör jag ändå, för att det är så himla kallt på natten (å ändå har jag ju betalat bränsletillägg hahaha) att jag sover i 3 mjukisbyxor, 4 tjocktröjor, duntäckestofflor, ja jag var smart nog att ta med dom, och avslutningsvis med tre tjocka täcken, gosigt värre när man vaknar på morgonen och det är ca 20 grader varmt istället.
En liten historia, Mehmet har haft så torra händer att dom har blivit lite såriga, detta ojjas det mycket över, och släkten skakar på huvudet över hur synd det är om honom. Broder Arif här har ett knep, man tar helt enkelt en vanlig bläckpenna, målar över det torra området, och väntar, detta ska alltså hjälpa, tror att han spottade en gång oxå. Jag gav det en vecka. Inget resultat, med den obligatoriska idominsalvan jag har med mig överallt bad jag om att oxå få en vecka att pröva. 3 dagar senare var torrheten halverad, en vecka senare helt borta. Naturligtvis berodde detta på att bläcket hade börjat verka. Såklart.

Obs! Ska ni prova denna mycket betrodda metod kan detta endast utföras på onsdagar så att ni inte blir förvånade om ni gör det på en lördag och det inte fungerar menar jag. Lycka till!!!
Tips på penna:
Jag vet att ni har det värre med snön, men gör inte såhär.

måndag 22 november 2010

MÅÅÅÅNDAG!!!

Jag tänker kolla på film, trotsa måndagen, alla dagar är lika härnere, men kommer ändå alltid att avsky måndagar, tokgilla fredagar och sen flyter det liksom bara på. Jag tänker se en skräckis, flotta i mig lite ulker choklad, turkiets svar på marabou, kan säga att dom inte lyckats så himla bra. Väntar på ett paket.....det kommer inget, dryyyyyygt. Tålamod är ju inte mitt andra namn så att säga, allt ska ske nu, helst igår, så Mehmet får gråa hår :) :) att rimma gör en alltid glad, jag önskar att jag hade en kexchoklad.....sa jag att jag sov väldigt lite i natt?



Likheten är slående!

söndag 21 november 2010

Vägrar att skämmas, står för det :)

Vi satt å pratade om vad man tycker är kul, att man har så olika sorts humor, jag tycker ju att allt är kul som ingen annan tycker, finns några få, Anna L, tack för att du står ut :) Men vaddå sa syster Elif när jag började skratta för att jag tänkte på allt jag avgudar, men hur förklarar man?

*Macken, ja, jag tycker att det är skitkul, jag skrattar så att jag gråter, så stäm mig då, men hur förklarar man det på engelska/turkiska/svenska..eh, you know , two men that works in i gasstation liksom, and then there is a man who wants to give barkisbröd so he can change th avgasrör and the one with the white opel. by the way, did you hear truckdriving song eller i want a synt baba..ja ni hör ju.

*Tiffany Persson..A man that dresses like a women, little fat, weightwatchers, but she likes skogaholmslimpa with majonäs and lots of ost and dillkrydda....hallå

*Jönssonligan. The gang with the plan, strange man with a funny hat, thinks hes smart, he is not..gummiankor och radiostyrda bilar, always jail...Para yok.

Ja efter att skrattat medan jag har berättat detta, så tittar familjen på mig som om att jag vore helt dum i huvudet, men såklart artiga som dom är så småskrattar dom och tycker att ja...det verkar ju roligt...det tycker dom inte, jag har nu blivit bannlyst för evigt från youtube då dom tror säkert att jag idkar någon slags ritual involverat just skogaholmlimpor och gummiankor :) :) Nu fuskar jag och går in på youtube ändå. RebellAnna...