lördag 29 maj 2010

Världens bästa


Mehmet kom nyss, han har slutat tidigare. Så himlans nice, å med sig har en en massa smarr!!!!


Kakor å nötter är vad som gäller här nere, vad är det för fel på lösviktsgodis undrar jag?

Lysmelk å körsbär, finns inget som kan slå det i lösgodisväg. Ja dom flesta av mina närma vet exakt mitt beroende av detta.


Han hade även med sig den här, en tårta liksom, fyller jag år? nej det har jag ju slutat med, nej det var bara för att jag var jag, så idag har det varit väldigt trevligt att vara mig.
Han kan han, min bästa turkman.

Nu ska vi tjocka i oss en bit, mysigt!

Kväll

Minns när jag var yngre , pappa sa VARJE sommar, jämt kom dom orden,
- Märker du, att det blir ljusare och ljusare för varje dag som går nu, varje kväll var visan den samma. Jag var 15, vem bryr sig, så länge sommarlovet kom och jag hade nya levisjeans med champion huvtröja så var jag nöjd.
Ok, pappa hade rätt, åh vad jag saknar dom ljusa sommarkvällarna, här blir det mörkt runt vid 19, å då menar jag bäcksvart. Har väll sin charm det med, men jag förstår nu såklart vad pappa menade. Kommer säkert pränta in det i huvvet på mina barn, å dom i sin tur kommer att mest bry sig om sina haremsbyxor och kopiatröjor. Kan säga att märkeskopierna här är kanske inte dom bästa. En Ralph Lauren tröja kan lätt bli en Rolf Loren. Såg idag ett par dadidas skor, tryckfel? nej Turkiet.
Men vem äger inte en väska eller en plånbok från utlandet som man lätt stoltserar med hemma med attiyden : nej nej, den är köpt i sthlm, äkta serru.
Mehmet jobbar nu, jag ligger i sängen i lghtn å har upptäckt min nya passion, titta på film via datorn, nej det är inget olagligt utan kollar online, här laddas det inte ner nåt. Hrmm.
På tapeten idag står sommaren med göran, är den textad? frågade Mehmet tidigare, men självklart SF valde att lägga till text på turkiska, visste väll att det var ett mångkulturellt företag.

Imorgon är det plugga som gäller, svårt när solen skiner å turisterna går förbi med hattar å badankor å matchande strandkläder. Såg idag nåt som fick mig att tänka efter, kanske är det jag som inte fattar modet, kanske är det jag som är så ute, men framför mig gick en kvinna, runt 40, fräsch å det var inge större fel på henne, hon hade så snygga sandaler, med pärlor å annat grejs på, ni förstår väll att det inte är sandalerna jag talar om, utan snarare det som var i sandalen. En ankelsocka av nylon, modell protesfärgad. Ni vet såna som har rullat ner ett kvarts varv. Trodde hon att dom inte syntes eller? Hade hon sådana skoskav att hon var tvungen att kränga på dem på dom svullnade anklarna? Kanske kan bli det nya här nere, kanske är jättebekvämt rent av.

Det får testas, inte av mig, utan av Mehemet såklart, äkta orginal från Sverige säger jag, kvitto å ask finnes.

Avslutar detta med några punkter.......till min älskade lillebror. Kram

Så glad att ni följer mig å att man kan roa lite, som man brukar säga: Betala för cirkus? Folk borde betala för att leva mitt liv här nere, det är rena freakshowen. Men åhh vad roligt det är.

fredag 28 maj 2010

Fredagsmarknaden

Nu ska det handlas, jag vill ha minst en av varje, å framför allt, allt som är billigt.

Vi gick upp i skaplig tid i morse, runt 7.30, gjorde oss i ordning för den enorma fredagsmarknaden, där bönderna kommer in å säljer sina grönsaker å alla möjliga frukter.

Det var så tomt i kylen att t o m T-rex har flyttat så nu är det dags för en inhandling.
Jag som inte tror att jag bor här ännu, krävde taxi dit, inte sååå dyrt. Men finansminister Mehmet valde att nu ska familjen ta bussen. 1 lira Anna so cheap. 1 lira ca 5 kr.....
Till hans förtret kostade det nu 1. 25 lira ÅH NEJ!!! Denna skattehöjning fick min blivande att gå i taket....Nu får vi gå i fortsättningen, jag förklarade som jag alltid gör att jag fortfarande inte köper skor för att gå i, utan för att dom är så himla fina.....

Men fullt så snål är han inte, så vi tog bussen. Å jag kan oxå gå, men gå själva dit från där jag bor i 70 graders värme......... mot bazaren!!!!

Där inne på området råder djungelns lag, alla har förstås bäst grejor,det gapas å skriks å alla män står i dessa otroligt mysiga haremsbyxor, riktigta sådana , å jag försöker att inte snegla för mycket på saker och ting, för då åker man dit, infångad, å svenska som man är måste man ju köpa nåt då.
Men vi kör detta enligt turkisk stil, först går man igenom heeeeela området, pekar å muttrar nåt om att titta där, vilka rövarpriser, 5 kr kilot för tomater, oj, röd paprika för hela 5. 50 kr/kilot, medans en annan undrar om hela marknaden är genmanipulerad.

5. 50kr/kilot, skriker jag i min iver å förklarar att i Sverige får du knappt påsen för där du lägger paprikan i . Men såklart, the turkish way, det finns alltid nåt ställe som är billigare. så vi går längre in i djungeln å det blir bara värre å värre.
Medans Mehemet står och dealar om potatis provar jag att vara lite djärv å frågar om jag kan få köpa bara några stycken aprikoser, försäljaren som inte förstår att att jag bara vill ha typ 5, börjar plocka ihop 5 kilo, för här serni gott folk, här köper man inte så, det är kilon eller inget.
Svetten rinner på mig och jag börjar stamma, Mehemet som har en radar när det gäller min panik bland massa tattare kommer springades med potatis å vattenmeloner. Min bästa kille förstår vad jag har gjort å köper ett kilo iaf, så inte försäljaren går i konkurs. Det enda jag ville var ju bara 5 st........å dom var inte heller särkilt goda, skulle ha gått längre in.....
Med kassar fyllda av potatis, tomater , paprikor å såklart jordgubbar i massor, lyxade vi till det å tog......bussen hem.

Men så köpte vi simit oxå, ett slags runt bröd som kostar knappt nåt, med ost på.
Är det dagens, kan det var jättegott, är det gårdagens så är det som att tugga på ett cykelhjul.

Är supernöjd med allt, å försöker stuva in det mesta i kylen som definitivt inte är gjord i turkiet, matens land. Men den drar ju lite ström iaf.....vi fick första elräkningen, 50 spänn för en månad.
Nu får vi nog börja dra in lite..........

När det gäller el, så har vi en granne, en tysk, han är gammal, riktigt gammal sådär som när jag möter honom vet jag inte om jag ska hälsa eller ringa ambulans. Han kommer över häromdagen, ja inte på fika utan han ville låna el.......vaddå i en burk å lämna tillbaka efter en månad?
Låna sa jag, med den knageltyska som jag kan...hur menar du?
Men tysken är inte så dum som man kan tro, han har nämligen med sig en förlägningskabel på ca 8 km... som han kopplar in å drar in till sig, å vips han har el.
FinansMehmet som såg sin chans att göra en bra affär, man dealar ju och gör affärer om precis ALLT här nere, krävde x antal pengar för några dagar.
RealistAnna sade lite försiktigt sådär
- Men tänk om han har AC därinne då?, vem fan vet vad han gör med strömmen, då kvittar det att vi har fått pengar, AC drar ju jättemycket ström,( hur ska han koppla in den med vanlig elkabel tänker ni, tro mig, det går). vet oxå att han har tvättmaskin.....å massa annat skit därinne,Tror mig även ha sett den första mobiltelefonen därinne, å det är inget litet batteri som den drivs med.

Mehemet som fick annat ansiktsuttryck, gick över till tysken å sa att han fick en dag på sig. Ibland går det the swedish way oxå.
Å dagen efter så drogs sladden ur, utan förvarning, det var den grannsämjan.
Men gubben är 1000 år gammal så nästa gång vi ses har han förhoppningsvis glömt bort det.

Plugga dags?, eller strand? Gör en egen varienat å lägger mig vid poolen med datorn, finns säkert nåt uttag där på botten jag kan använda......

torsdag 27 maj 2010

El i turkiet

Kom nu på mig själv oxå att efter bara en månad, så försvinner alla förmaningar från pappsen om jordad och ickejordade uttag. Här kopplar man lite som passar bäst, närmast uttag vinner.

För att inte tala om grejen som vi har i duschen, men det är en lyxgrej ska ni veta, för jag slipper vänta på varmvatten från vattentankarna, jag har varmvatten jämt. När det ska fräschas upps. så vrider jag helt enkelt på vattnet å sedan på elgrejen som hänger på väggen ca 10 cm från vatten strålen, helt normalt å mycket praktiskt. Att vi alla sedan länge har lärt oss att el och vatten inte går ihop.....feeel, fungerar alldeles utmärkt, att jag sedan före varje dusch slänger in en schampoflaska, bara för att se att allt är som det ska, det talar jag inte högt om.

Det är nu det händer.....

Ett nytt liv börjar, i ett land där man har regler efter sitt humör och beroende på dag i veckan, som Sverige ungefär, dvs ring aldrig en myndighet på en Måndag.
Det är samma som här fast har man otur kan det vara Måndag hela veckan....

Jag tog mitt pick och pack, lämnade mina nära och kära för att starta mitt liv med mannen som totalt har vänt upp och ner på min vardag. Å det är nu det börjar, Sverige vs Turkiet, mina svenska värderingar ,tycken å tänken vs Turkarnas my way or no way...

För att överhuvudtaget ta sig till Alanya måste jag upp i luften, dvs flyga, värre än kall gröt och döden, å att massa-aska-jökull dundrade ur sig just när jag skulle åka gjorde inte mitt liv lättare.
- Men man kan ju bila ner, försökte jag övertala min kombo Anna medans jag frenetiskt letade vägar ner som inte innebar att åka genom länder där det kanske skulle kunna bli problem....
Men jag var besegrad.

En småsnörvlande jag gick ombord på planet som säkert både var lortigt och ihopsatt med silvertejp, jag är stor förespråkare av silvertejp, men nån måtta får det vara.
Med skräck i blicken, kilade jag ner mig i sätet, höll andan och funderade om det var långt kvar.
Mannen å kvinnan brevid mig, kände nog sitt "föräldraransvar" å höll mig i handen under första delen av resan, tills dom kom på min svaga punkt, vitt vin.
Efter x antal glas, var jag så kaxig att jag t o m gick på toaletten....modigt värre...
Världens bästa piloter, och världens bästa flygvärdinna å världens bästa medresenärer vill jag tacka för denna resa, gick mycket bättre än jag trodde, å jag återfick min normala ansiktsfärg när vi landade på Antalya.

Bagaget på ca 45 kilo, handväskor å dator stuvades in av den fantastiskt glada busschaufför som sa, säkert inte dom finaste ord på turkiska, nåt med hans rygg eller helt sonika dryga jävla turist...Glad i hågen över att ha överlevt denna resan log jag bara å sa på svenska såklart : Fan nu är jag här ju!!!!!!.

Å här är jag nu, försöker att göra det The Turkish Way....
Lätt är det inte, att hinna med i deras tempo, att försöka intala mig själv att jag faktiskt inte är här som turist nu, utan nu ska vi bo här, jag och Mehmet.

Mehmet jobbar typ jämt, dvs jag är oftast själv, men har klarat mig än så länge.
Varit här i ca en månad nu, har lyckats med det mesta än så länge. Nästan sprängt huset med våra gasolplattor, eller majbraseplattorna som jag kallade dom. Dom har dött nu å ligger på tippen någonstans bland det andra sopsorterade grejorna. NOT. Allt går i samma, släng allt i soptunnan, kläder, mat , gungstolar å allt annat du inte vill ha hemma.

Men för allt i världen, om du inte är turk kan man inte slänga grus el div som man har sopat upp från balkongen ut från räcket ner på skiten som ligger nedanför, då får man utskällning, jag vet, jag fick det å gick inte ut resten av dagen, satt inne å surade tills Mehmet kom hem, då jag förklarade min oerhört traumatiska händelse. Det turkiska tempramentet gick då igång likt "skogsturken" på youtube
- Men vem var det???????? vem var det som sa det???
Ja vem? Han var ca 60 med svart hår?!?!...

Jag säger inget när granntanten ovanför slänger ut diskvatten å div som ligger däri från hennes balkong, å nästan hamnar på våran...Jag tror på grannsämja.

Men jag trivs, trivs jättebra än så länge, tar en dag i taget. försöker att plugga så mycket jag kan, samtidigt hinna umgås dom korta stunder som Mehmet inte jobbar. Å vi har det fantastiskt kul när vi väl umgås, solar på balkongen, promenader längs stranden, eller bara lagar å äter mat ihop. Jag ska inte klaga, det är ju det är jag vill, få vara här tillsammans med Mehmet, om bara det gick att göra det the swedish way ibland..

Idag har det inte gjorts många knop. Har kikat på film å tänkt mesta att ha en slappardag....
Det var tills T-rex flyttade in. Tog juice ur kylen å det var då han sprang förbi, varanen, den förhistoriska ödlan med käftar som nånting ur jurassic park, ett vrål från mig å han försvann nånstans i köket, frågan är ju då, ska jag stå kvar så jag VET vart han är, eller springer jag ut å kräver att anticimex ska komma. Jag sprang.

Mehmet fick komma hem å leka prins, tyckte inte att han gjorde så bra jobb dock, för i dom sagor jag har läst har prinsen aldrig skrattat åt prinsessan.....

T-rex bor nu nånstans här ibland oss, lever som vilken snyltare som helst, men ser jag han igen blir det helt sonika hotell nästa för mig, med eller utan karl.

Vi får ser vad det blir av denna blogg, med säkert en massa stavfel och div grammatikfel, men den ska inte ges ut som pocket el likn så alla ni smartskallar som gääärna kommenterar detta, bite me!